Laktoferrin är ett naturligt järnbindande protein som finns i bland annat bröstmjölk, tårvätska, saliv och i neutrofiler, en typ av vita blodkroppar som spelar en viktig roll i det medfödda immunförsvaret.
Ur ett hälsoperspektiv är laktoferrin särskilt intressant eftersom det befinner sig i skärningspunkten mellan flera områden som är centrala för tarmens och immunförsvarets funktion:
- tarmbarriären
- mikrobiomet
- järnbalansen
- det medfödda immunförsvaret
- inflammation
- kroppens försvar mot mikroorganismer.
Laktoferrin ska däremot inte betraktas som ett mirakelämne eller som en ersättning för kost, livsstilsförändringar eller medicinsk behandling. Det är ett biologiskt aktivt protein som i vissa situationer kan vara intressant som ett individuellt anpassat komplement.
Laktoferrin, en naturlig del av den första näringen
Laktoferrin finns i särskilt höga koncentrationer i human råmjölk, alltså den första mjölken som produceras efter förlossningen.
En omfattande systematisk översikt av 52 studier och 2 724 kvinnor visade att koncentrationen av laktoferrin är högst tidigt under amningen, medelvärdet var cirka 4,91 g/L i tidig mjölk och cirka 2,10 g/L i mogen bröstmjölk. (PMID: 24580556).
En nyare studie följde 160 mor-barn-par under det första året och fann i genomsnitt cirka 7,17 g/L under de första 7 dagarna, med successivt lägre nivåer under de följande månaderna. (PMID: 40346387).
Detta är biologiskt intressant eftersom den nyfödda samtidigt genomgår en omfattande utveckling av tarm, mikrobiom och immunförsvar.
Laktoferrin är ett av flera bioaktiva ämnen i bröstmjölk som kan bidra till denna process.
Laktoferrin och kroppens naturliga försvar
En av laktoferrins mest välstuderade funktioner är dess förmåga att binda järn.
Järn är nödvändigt för människan, men många mikroorganismer behöver också järn för att växa. Kroppen använder därför flera mekanismer för att begränsa tillgången på fritt järn när potentiellt skadliga mikroorganismer behöver hållas under kontroll.
Laktoferrin kan binda järn med hög affinitet och därmed bidra till denna försvarsmekanism. Laktoferrin har samtidigt biologiska effekter som inte enbart beror på järnbindningen. (PMID: 34681923).
Detta är en av anledningarna till att laktoferrin är så intressant ur ett tarm- och immunperspektiv.
Laktoferrin och mikrobiomet
För hälsoperspektivet är samspelet mellan laktoferrin och tarmens mikrobiom särskilt intressant.
Tarmen är inte enbart ett matsmältningsorgan. Tarmens slemhinna, immunceller och mikrobiota bildar tillsammans en viktig barriär mellan kroppens inre miljö och omvärlden.
Forskningen visar att laktoferrin kan påverka mikrobiomet på flera sätt. Bland annat finns forskning som visar att laktoferrin kan gynna vissa bifidobakterier som är viktiga för vårt immunförsvar ochpåverka bakteriesammansättningen i tarmen.
Det är därför mer korrekt att beskriva laktoferrin som ett ämne som kan påverka balansen i tarmens mikrobiom än att förenklat beskriva det som ett vanligt prebiotika.
Det är en viktig skillnad, målet är inte att "döda alla bakterier", utan att stödja en tarmmiljö där mikrobiomet och immunförsvaret kan fungera så balanserat som möjligt.
Laktoferrin och tarmbarriären
Experimentella och prekliniska studier tyder på att laktoferrin kan påverka tarmens epitelceller, barriärfunktion, inflammatoriska signalvägar och samspelet mellan mikrobiota och immunförsvar.
En översikt av forskningsläget beskriver potentiella effekter på tarmhälsan genom tarmbarriären, mikrobiotan, immunförsvaret och tarmepitelet. (PMID: 37376017).
Det är samtidigt viktigt att vara vetenskapligt korrekt: Det finns inte tillräckligt med klinisk evidens för att säga att laktoferrin ensamt "läker en läckande tarm".
Det vi kan säga är att forskningen ger en biologiskt möjlig grund för att laktoferrin kan påverka processer som är relevanta för tarmbarriärens funktion.
Ur ett hälsoperspektiv kan laktoferrin därför ses som ett möjligt komplement till ett större upplägg där kost, matsmältning, mikrobiom och individuell tolerans står i centrum.
Laktoferrin och immunförsvaret
Laktoferrin har både antimikrobiella och immunmodulerande egenskaper.
Laboratorie- och djurstudier har visat att laktoferrin kan påverka flera typer av mikroorganismer genom bland annat järnbindning och interaktion med mikrobiella cellstrukturer. Laktoferrin kan dessutom påverka olika delar av immunförsvaret och inflammatoriska signalvägar.
En systematisk översikt och metaanalys av 25 studier undersökte effekterna av laktoferrintillskott på immunfunktion och inflammatoriska markörer. Resultaten visade potentiella immunmodulerande effekter, men studierna var heterogena och resultaten varierade mellan olika grupper. PMID: 35481594.
Det är därför mer korrekt att beskriva laktoferrin som immunmodulerande, dvs kan påverka och balansera immunförsvarets funktion, än att säga att det helt enkelt "stärker immunförsvaret". Ett välfungerande immunförsvar behöver inte vara maximalt aktiverat utan det behöver vara välreglerat.
Laktoferrin och järnbrist
Detta är ett av de områden där det finns relativt intressanta kliniska humanstudier.
Flera randomiserade studier har undersökt bovint laktoferrin hos gravida kvinnor med järnbrist eller järnbristanemi.
I en kontrollerad studie från 2006 fick kvinnor antingen ferrosulfat eller 30 % järnmättat bovint laktoferrin, 100 mg två gånger dagligen. Efter 30 dagar ökade hemoglobin och totalt serumjärn hos kvinnorna som fick laktoferrin. (PMID: 16936810).
I en randomiserad studie på 100 gravida kvinnor med järnbrist/anemi jämfördes 100 mg bovint laktoferrin två gånger dagligen med 520 mg ferrosulfat en gång dagligen. Båda behandlingarna förbättrade hemoglobin, ferritin och serumjärn, men gruppen som fick ferrosulfat hade signifikant mer buksmärta och förstoppning. (PMID: 19639462).
En ytterligare studie undersökte laktoferrins påverkan på järnstatus och inflammationsrelaterade markörer. Resultaten visade förändringar i bland annat IL-6 och prohepcidin (Prohepcidin är ett förstadium till hormonet hepcidin, som är en av kroppens viktigaste regulatorer av järnbalansen), vilket ledde forskarna till hypotesen att laktoferrin kan påverka järnhomeostasen även via inflammations- och hepcidinsystemet. PMID: 20646353.
En metaanalys från 2017 inkluderade fyra randomiserade studier med totalt 600 gravida kvinnor. Sammantaget var laktoferrin minst jämförbart med orala järnsalter när det gällde hematologiska parametrar och var förknippat med färre gastrointestinala biverkningar. PMID: 29059584.
En senare systematisk översikt och metaanalys inkluderade 19 randomiserade studier och fann sammantaget en gynnsam effekt på hemoglobin jämfört med ferrosulfat, även om studierna var heterogena. PMID: 38291525.
Vad betyder detta kliniskt?
Laktoferrin bör inte automatiskt ersätta järnbehandling.
Däremot kan bovint laktoferrin vara intressant att diskutera i situationer där järnbrist föreligger och där vanliga järnpreparat ger betydande gastrointestinala biverkningar eller tolereras dåligt.
Samtidigt behöver orsaken till järnbristen alltid utredas.
Järnbrist kan bland annat bero på:
- otillräckligt järnintag
- menstruationsblödningar
- graviditet
- nedsatt absorption
- gastrointestinal blödning inklusive blödande tumörer
- inflammation
- annan bakomliggande sjukdom.
Det är därför inte tillräckligt att enbart behandla ett lågt ferritinvärde utan att försöka förstå varför järnstatus är låg.
Laktoferrin och luftvägsinfektioner
Det finns även humanstudier på laktoferrin och luftvägsinfektioner.
En systematisk översikt och metaanalys fann signaler för immunmodulerande effekter och potentiell minskning av vissa luftvägsinfektioner, framför allt hos barn. Resultaten hos vuxna var mindre tydliga och studierna skiljde sig åt vad gäller både population och intervention. PMID: 35481594.
Det är därför för tidigt att säga att laktoferrin "förhindrar förkylningar".
En mer korrekt formulering är att det finns preliminära kliniska data som talar för att laktoferrin kan påverka immunfunktion och vissa luftvägsinfektioner.
Bovint laktoferrin
Det laktoferrin som används i många kosttillskott kommer från komjölk och kallas bovint laktoferrin (bLF). Bovint och humant laktoferrin är nära besläktade men inte identiska.
Efter oral konsumtion utsätts laktoferrin för magsyra och matsmältningsenzymer. En del bryts ned till mindre peptider, samtidigt som både intakt laktoferrin och dess nedbrytningsprodukter kan ha biologiska effekter.
Det innebär att man bör vara försiktig med mycket långtgående påståenden om exakt hur mycket laktoferrin som absorberas intakt.
Laktoferrin inom ett hälsoperspektiv
Ur ett hälsoperspektiv är den viktigaste frågan inte:
"Hur mycket laktoferrin ska alla ta?"
Den viktigare frågan är:
"Vad behöver just den här personen?"
Hälsoperspektivet fokuserar på en individuellt anpassad kost- och livsstilsstrategi där tarmmiljö, matsmältning, mikrobiom, näring och individuell tolerans står centralt.
Laktoferrin kan i vissa fall vara ett kompletterande verktyg, men det ersätter inte grunden.
Grunden är fortfarande:
- näringstät och individuellt tolererad mat
- tillräckligt med protein och fett
- mineraler och andra mikronäringsämnen
- stöd för matsmältningen
- Stöd för en fungerande tarmbarriär
- stöd för ett balanserat mikrobiom
- individuell introduktion av fermenterade livsmedel och probiotika
- minskning av sådant som individen inte tolererar.
Det är också viktigt att komma ihåg att bovint laktoferrin är ett mjölkprotein. Personer med konstaterad komjölksproteinallergi bör därför inte använda bovint laktoferrin utan att detta först har bedömts av behandlande läkare.
Sammanfattning
Laktoferrin är ett fascinerande bioaktivt protein som finns i höga koncentrationer i human bröstmjölk, särskilt under den tidiga amningen. PMID: 24580556; PMID: 40346387.
Det kan binda järn, påverka mikroorganismer, interagera med immunförsvaret och påverka processer i tarmen.
Vid ett GAPS-inspirerat arbetssätt är framför allt kopplingen mellan tarm, mikrobiom, immunförsvar och järnstatus intressant.
Samtidigt behöver vi skilja mellan vad forskningen faktiskt visar och vad som fortfarande är hypoteser.
Det vi vet:
Laktoferrin är ett biologiskt aktivt järnbindande protein med antimikrobiella och immunmodulerande egenskaper som finns både i human bröstmjölk och i icke pasteuriserad colestrum och komjölk(förstörs till 50-60% vid lågpasteurisering). PMID: 34681923.