Autoimmunitet är ett av de områden inom medicinen där vi börjar förstå allt mer, men där det fortfarande finns många obesvarade frågor. 

Varför börjar immunförsvaret angripa kroppens egna vävnader? 

Varför får vissa människor Hashimotos, reumatoid artrit, psoriasis, celiaki eller inflammatorisk tarmsjukdom medan andra inte får det? 

Och kanske den viktigaste frågan: 

Finns det något vi själva kan göra för att påverka sjukdomens förlopp? 

Ur ett funktionsmedicinskt perspektiv är svaret inte att det finns en orsak eller en universell behandling. I stället försöker vi förstå hela systemet, samspelet mellan genetik, immunförsvar, tarm, kost, sömn, stress, infektioner, hormoner, miljö och livsstil. 

Det är ett perspektiv som kan komplettera den konventionella vården. 

Vad är egentligen autoimmunitet? 

Vårt immunförsvar är byggt för att skydda oss mot sådant som kan skada kroppen, exempelvis virus, bakterier och andra främmande ämnen som tex toxiner. 

Normalt kan immunförsvaret skilja på ”jag” och ”icke-jag”.  Vid autoimmun sjukdom reagerar immunförsvaret på kroppens egna vävnader och det kan ske i olika organ och på olika sätt. 

Vid Hashimotos tyreoidit riktas immunreaktionen mot sköldkörteln. Vid typ 1-diabetes angrips de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. Vid reumatoid artrit påverkas framför allt lederna. Vid multipel skleros angrips strukturer i centrala nervsystemet. 

Det är alltså inte en enda sjukdom, utan ett stort antal olika sjukdomstillstånd med olika mekanismer. 

En orsak eller flera orsaker? 

En av de viktigaste insikterna är att autoimmunitet sällan kan förklaras av en enda faktor. Genetiken spelar roll, men gener är inte hela berättelsen. En person kan ha en genetisk sårbarhet utan att någonsin utveckla en autoimmun sjukdom. Något annat kan behöva bidra till att immunförsvaret börjar reagera ”fel”. 

Här kommer begreppet triggers in. 

Det kan exempelvis handla om toxiner, infektioner, rökning, vissa läkemedel, hormonella faktorer, UV-exponering vid vissa sjukdomar, sömnbrist eller andra miljöfaktorer.  

Det är därför mer korrekt att tänka: 

Genetisk sårbarhet + triggers = ökad risk för autoimmun sjukdom. 

Inte: 

”En sak orsakar autoimmunitet.” 

Tarmen och immunförsvaret, varför är det sambandet intressant? 

En stor del av vårt immunförsvar finns i nära kontakt med tarmen. Därför har forskningen kring tarm och immunförsvaret blivit mycket intressant. Tarmens mikrobiom/tarmflora kan påverka immunförsvarets funktion, och förändringar i mikrobiomet har observerats vid flera autoimmuna sjukdomar. Forskning undersöker bland annat sambandet mellan mikrobiell mångfald, tarmbarriär och inflammatoriska processer. 

Det betyder däremot inte att ”läckande tarm” är förklaringen till all autoimmunitet, eller att man kan bota en autoimmun sjukdom genom att enbart reparera tarmen. Det är betydligt mer komplext än så. 

Men det kan vara relevant att fråga: 

  • Hur ser kosten ut? 
  • Finns det en ensidig kost med lågt näringsinnehåll?  
  • Hur fungerar matsmältningen? 
  • Finns det dokumenterade mag-tarmproblem? 
  • Hur ser livsstilen ut? 
  • Finns det andra faktorer som påverkar inflammationen? 

Funktionsmedicin: från sjukdom till människa 

En funktiomedicinsk modell brukar försöka gå ett steg längre än att bara fråga: 

”Vilken diagnos har du?” 

Man frågar också: 

”Varför har just den här personen utvecklat den här sjukdomen, och vilka faktorer kan vi påverka?” 

Det kan innebära att titta på flera områden samtidigt: 

1. Näring 

Mat är en kraftfull behandling för autoimmuna sjukdomar. Kosten påverkar bland annat metabolism, tarmfunktion och kardiovaskulära riskfaktorer. En kost rik på näringstäta livsmedel är en stabil bas för många människor. Det viktiga är att hitta en kost som ger kroppen tillräckligt med näring så som proteiner, vitaminer, mineraler och andra näringsämnen, samtidigt som individuella behov beaktas. 

2. Blodsocker och metabol hälsa 

Stora svängningar i blodsocker, insulinresistens och metabol ohälsa kan påverka kroppens övergripande inflammatoriska miljö. Därför är regelbundna måltider, fysisk aktivitet, tillräckligt med protein och en näringstät kost relevanta delar av helheten. Det betyder inte att blodsocker är ”orsaken” till autoimmunitet. Det betyder att metabol hälsa är en av flera pusselbitar. 

3. Sömn 

Sömn är inte bara återhämtning, under sömnen sker omfattande reglering av bland annat immunförsvar, hormoner och nervsystem. Kronisk sömnbrist är därför något man inte bör bortse från när man arbetar med en person som har inflammatorisk sjukdom. 

Vi har öven vad som kallas för det glymfatiska systemet, som är hjärnans eget reningssystem och är särskilt aktivt under sömn. Det hjälper till att transportera bort vissa restprodukter från hjärnvävnaden. Därför är god och tillräcklig sömn viktig, inte bara för återhämtning, utan också för hjärnans naturliga reningsprocesser.

4. Stress och nervsystem 

Stress är ett annat område som ofta förenklas. Stress kommer i olika former men påverkar kroppen på liknande sätt, om det så är stess i form av toxiner, felaktig mat, fysisk eller emotionell stress. Kroppens stressystem kickar igång en inflammatorisk kedjereaktion. Det handlar om att hjälpa kroppen att få bättre förutsättningar för återhämtning. 

5. Rörelse 

Fysisk aktivitet är ytterligare en viktig del. Rätt nivå av träning kan bidra till bättre fysisk funktion, kondition, psykiskt välbefinnande och livskvalitet. Vid vissa autoimmuna sjukdomar finns också forskning som visar förbättringar på exempelvis fatigue och fysisk funktion. Men även här behöver dosen anpassas. Mer träning är inte alltid bättre. Överträning är också en stress. För en person med kraftig fatigue kan målet initialt vara regelbunden, lågintensiv rörelse snarare än hård träning. 

Men kan man verkligen ”läka” autoimmunitet? Och vad innebär det i praktiken? 

Ett funktionsmedicinskt arbetssätt är att börja med att kartlägga helheten, inte bara diagnosen, utan personen bakom diagnosen. 

Man kan exempelvis titta på: 

Symtom → sjukdomsaktivitet → kost → sömn → stress → fysisk aktivitet → mag-tarmfunktion → läkemedel → näringsstatu → livsstil → miljöfaktorer 

Sedan identifierar man de områden där det finns störst potential att göra skillnad. 

Det behöver inte innebära att göra 25 förändringar samtidigt, tvärtom.  Ofta är det bättre att börja med några få, genomförbara förändringar och följa vad som händer. 

Vägen framåt: mindre fokus på ”vad ska jag ta?” och mer på ”vad behöver min kropp?” 

Kanske är detta den största förändringen i perspektiv. När någon får en autoimmun diagnos är det lätt att börja leta efter nästa tillskott, nästa diet eller nästa behandling. Men kroppen fungerar inte som en maskin där man bara behöver hitta den saknade reservdelen.Autoimmunitet är komplext. 

Därför behöver vi också tänka komplext. 

Vad ger jag min kropp för näring?
Vad ger jag min kropp för återhämtning via sömn och andra återhämtande aktiviteter?
Hur återhämtar jag mig? 
Vad ger jag min kropp för träning?
På vilket sätt piskar jag min kropp, kan jag påverka detta åt det bättre?
Signalerar min mage till mig att något inte stämmer?
Ska jag mäta om jag saknar viktiga näringsämnen, byggstenar?
Vad av allt detta ligger i min makt att påverka?

Det är där ett funktionsmedicinskt perspektiv kan vara värdefullt, inte genom att lova mirakel, utan genom att försöka förstå hela människan. 

En viktig avslutning 

Autoimmun sjukdom är biologiskt komplext. Även när vi inte kan kontrollera alla orsaker kan vi ofta påverka delar av bilden. Det man skall tänka på är att målet inte behöver vara perfektion. Målet kan vara att steg för steg skapa bättre förutsättningar för balans, funktion och återhämtning. Att ge kroppen och immunförsvaret så goda förutsättningar som möjligt att fungera och må bra. 

Är du nyfiken hur vi jobbar med autoimmuna sjukdomar? Boka ett gratis informationssamtal med Dr Carola Bengtsson eller nutritionist Häla E Washbrook på https://www.gaps.nu/behandlare